affischer som snart hängs upp

 
 
 
Fb event
 
 

Taking a chance on love sjungs från en liten högtalare placerad på Silvas högra sida, min vänstra. Vinden trycker på ytterdörren, stearinljuset andas på Silvas papper. Jag tror inte det regnar längre, men jag vet inte helt säkert. Vi sitter i en källarlägenhet i 101 Reykjavík. 
 
Jag skissar fram väggar i en studio och försöker se centimetrar framför mig. Hur stor kan en bild bli på en vägg? Får två 20x30cm plats på vänstra sidan i hallen? Om en röd bild placeras bredvid en grå, dränker den ena den andra? Jag har en soloutställning 4:e mars på Boddinstraße och börjar inse vad jag gett mig in på. Jag är nervös i exakt hela kroppen. Jag är exalterad i hela kroppen. Jag sover nästan inte om nätterna längre. 
 
Min kalender tog slut för två dagar sedan, men jag har inte hittat någon som känns rätt så jag har ingen ny. Scrollar igenom facebook-event, vill gå på allting vill gå på bar vill sitta hemma hos Adna och lyssna på något ta form. Januari 2017 har varit den bästa januari kanske någonsin, så full av all sitt bra kaos och strul och öl och deadlines och planeringar och suckar och lite sömn och Madeleine. Januari har dragit över februari, och snart är det mars och jag vill bara ligga kvar i denna pöl av saker jag har att göra men saker jag älskar att göra. Jag vill föralltid ha råd att bara göra detta. 2017 känns redan som ett halvår. 

RSS 2.0